trosko
1.
(V),
trozko (V-gip),
troxko (V-gip)
Ref.:
A;
SM EiTec2 (trozko);
Iz
ArOñ
(trósko)
.
"Pedazo tosco de algo"
A.
"
Trozko, troxko, lingote en bruto, trozo de material en bruto. Asi ari (adi) burdiña trozko oni zepilluan lau-aldiak bardintzen. Troxko onek ba-aukak nun biarra ein
"
SM EiTec2.
.
"
Egúrtrosko bat, pedazo de madera"
Iz ArOñ.
.
Ez ebeen [kutxaan] beste gauzarik topau, ezpada makilla trosko bat.
JJMg BasEsc 252s.
Aitatu eban destañaz aitarik seme jatorkun itzalagaz begiratuten deutsagun gure arri troskua.
"Nuestro tradicional pedrusco" (1860). BBatzarN 209. Burdin-haga, nahiz troxkoa dela. "Lingote en bruto"
.
MEIG
IX 120.
(en colab. con NEtx)
2.
(V-gip)
Ref.:
A; Iz ArOñ; Elexp Berg.
.
"Estorbo, bulto. Oiñazpian intxaur bat legezko troskoak urten eustan, debajo del pie me salió un bulto como una nuez (FSeg)"
A.
"(El) bulto duro que sale en los árboles, heridas, etc. Arbolari troskúa eiñ, [...] Arbi-troskua, el bulto que sale al tubérculo de nabo por enfermedad. Arekaitz-troskua, el pedazo de nudo (de árbol)"
Iz ArOñ.
.
"Bulto, por ejemplo de una cuerda. Soka-korapillo bat pe bai, trosko bat, sendo-unia
"
Elexp Berg.
.
3.
"(V-ger-m), moneda triangular de oro, que valía veinte duros"
A.
4.
"(V-ger), choclos"
A.
5.
"Persona torpe (FSeg)"
A.
6.
"
Ogíxa trósko ebai, cortar grueso"
Iz ArOñ.
.