tuina
1.
(
thuña H (S); -ñ Sc ap. A).
"Pain bis, grossier"
H.
"Pan grosero, común"
A.
Cf. ttoina.
Hihaurek jaten tun mahatsak / plazer tuina ororeki, / eta beste hanitz gaiza / eta ez ematen parterik hire senarrai.
AstLas 34.
(de interpr. poco clara)
Gure burhasoak lehen bizi ziren ogi xuri güti janez, ziek gaztiak etzinateke kuntenta thuña beltzez.
Eskual 24-1-1913, 4.
2.
"Bosse, kunkor, tuña
"
Gèze.
Cf. tuñut.