txirtxor
1.
(c. sg. A).
"Onomat. del acto de charlar"
A.
Ordu lauren etsarian (salan) txirtxor igaro eben.
A Latsibi 147.
Oraintxe asi ta etzi gaberarte, isildu gabe, ari izango nintzake txir-txor, txir-txor: edatsi ta edatsi.
A Ardi 110.
2.
(Onomat. del canto de un pájaro).
Soloko orma-ganera / txir-txor da txir-txor, / guztiz kantari, / albistadunen antzera.
Echta Jos 212.
Salto-saltoka, berari begira, ta txir-txor kantaten lotu baga ikusi ebanean [bular-gorria]
.
Ib. 211.