urhenburu (
S; ürhenbürü Gèze,
Dv (S)),
urhenpuru (
S),
urhentburu (
S; H (S))
Ref.:
A (urhenbürü);
Lrq (ürhent)
.
Fin, paradero; (en lenguaje teológico) novísimo.
"Postrimería, novísimo"
A.
"Fin (peu usité)"
Lrq.
--Zonbat dira jentiaren ürhen büriak? --Laur: hilzia, jüjamentia, Ifernia, Paradüsia.
Bp I 57s.
Azken ürhenbüriez. Hilziaz.
CatOlo 44.
Zure ürhenbüria Jinkua düzü.
Medit 17 (ap. DRA
).
Eta barna sarthürik, jarri zen miskandieki, ürhentbüria ikhusi nahiz.
Ip Mt 26, 58 (Lç fin, He, Dv akhabantza, Ur, Ker azken, Ol amai; IBk guzti hura zertan bukatzen ote zen).
Gure urhenpuriez.
Doktr (1869) 28 (ap. A
).
Gizunaren laur ürhenbüriez.
CatS 5.
Fin, objetivo.
Eztie deus behar manhatü edo debetatü, ez zozietate zibilaren, ez Errelijioniaren ürhenbürü berhezier aitzi doanik.
ArmUs 1896, 99.