usutu
1.
(Sal ap. A; SP <uçu->, VocBN , Dv, H).
Hacer(se) frecuente; multiplicar(se).
"
Usutzentu hatsbeherapenak
"
SP.
"Devenir fréquent"
VocBN.
.
"Rendre ou devenir fréquent, nombreux, [...]; multiplier, se multiplier"
Dv.
"Répéter, rendre fréquent"
H.
"Frecuentar"
A.
Berriz idekitzen ditu begi indar gabeak, / suspirak ere doblatzen, husutzen hats hartzeak.
EZ Man I 57.
Usutuko ditut zure gaitzak eta zure izorrak.
Dv Gen 3, 16 (Urt berretu, Ur, Ker ugaritu, Ol, Bibl, BiblE ugaldu).
Gaua khexu phasatu zuen, hatsa usutu.
Ducq 28.
Kaskak azkar ta usutzen asi zirenean.
A Aezk 202.
Bitartean, otomilak usutuz doazi Donostirako.
JE Ber 91.
2.
(L, B, BN ap. A
; Dv).
"Espesarse, hacerse espeso"
A.
Ilzarrean moxtu bear da biloa, azkartu ta usutzen zaiolakoz.
(Ae).
A EY I 164.
3.
"(G, AN, L, BN), acelerar"
A.