opo
1.
(
-ph- SP, Dv, H y A, que citan a O).
Defecto.
Dituen ontarzunegati onhetsak adiskidea, eta ez utz opho gutigati, zeren dik nork berea.
"Pour quelque petit défaut"
.
O Pr 112.
2.
(
G-azp-goi-to-bet-nav; Lar, H (V, G; + -ph-))
Ref.:
A;
Ond Bac
.
"Quicio de puertas"
A (que cita los ejs. de Uriarte).
"Gozne. Opuak burnizko punta deka ta atian do
"
Ond Bac.
v. orpo
(3).
Egun artan tenploko op[o]ak ots andi bat egingo dute .
(Am 8, 3)
"Cardines templi"
.
Ur BOEg
1529 (Dv atheetako erroak).
Jo ezazu opoa eta atalburuak mugituko dirade.
(Am 9, 1).
Ur BOEg
1529.
Atiak opo-gañian bira-egin eban.
BAizk Ipuin 17.
"Pivot, penture et gond à la fois. Atea opotik ateratzea, sortir une porte des gonds"
H.
"(Sacar las cosas de su) quicio, opotik ateratu
"
Lar.
"Au fig., opoetatik urtetea, sortir des gonds, perdre patience, donner dans l'excès"
H.
3.
"(V, G-bet), raya que no debe pasar el jugador de bolos"
A.
4.
Espiga.
Ol bakoitzak opo bi beuzka pintarrean.
Ol Ex 26, 17 (Dv, Bibl mihi, Ur akats, Ker miin, BiblE mingain).
Ogei ol oien azpian, zillarrezko berrogei idulki; ol bakoitzaren azpian idulki bi, opo bientzat.
Ol Ex 26, 19.
5.
Contramano (en juegos de cartas). "Contramano" (G) SMuj EEs 1921, 124. v. OPO-ESKU.
OPO-ESKU.
"Contramano (G-to)" A Apend.
OPO-LUR.
Antitierra.
Ibilian ibiliz dabiltzan izarbelak ere amar omen ziran; begiz, ordea, bederatzi ikusten zituzten eta amargarren opo-lurra asmatu zuten.
Zait Plat 57.
Erdiko sutzar ortatik iesaiten omen zuen eguzkiak eta lur eta opo-lur (antitierra) eta ilargira igorten omen zuen.
Ib. 58.
OPOTIK.
a)
"Al contrario (G-to)" A Apend.
b)
"En el juego de mus y en otros más, se dice, ni eskutik eta zu opotik, o sea 'yo de mano y tú de contramano' (G)" SMuj EEs 1921, 124.
OPOTIK EGIN.
"a) s'effondrer; b) effondrer, renverser" Lh.