persiatar
persitar.
Persa, natural de Persia.
v. persiar.
Orien eskutik joan zen igesi errege persitarren eskura.
Mb IArg I 342 (v. tbn. más ejs. en la misma pág.).
Landare persiatarra.
Izt C 166 (v. tbn. otro ej. en la misma pág.).
Persiatarrak, guda-arku ta gezitan famatuak.
Berron Kijote 199.
v. tbn. Inza Azalp 90. v. tbn. Persitar: EgutAr 18-8-1959 (ap. DRA). Zait Plat 31. Ibiñ Virgil 58.