(
V, AN, S, R; Lcc,
Lar,
Aq,
VP
88r,
Añ,
Dv (-ia V),
H,
VocB
),
sarne (
O-SP→Dv),
sarnio
Ref.:
Bon-Ond 141; VocPir 313; A; Arin AEF 1955, 115; Etxba Eib ; Elexp Berg .
Sarna.
"Roña o sarna"
Lcc.
"Grosse gale avec croûtes. Sarnez maldatua, chargé de cette sorte de gale"
O-SP 222.
"Debe callar el que tiene por qué, lepoan sarna duenak, buruakur (AN)"
Aq p.
63.
Iob zornez eta sarnez bethea.
Harb 152.
Ez lezakeiela ikus ubeldurarik, zauri handirik, sarne eta zaurne barrenkorrik baizen.
SP POB 11.
Ardiak duten sarna / kentzeko jakiñik / ez dala Arzaiaren / odola lakorik.
GavS 26.
Sarnaz, materiyaz eta kostraz beterik.
Zuzaeta 65.
San Agustinek konparatzentu falta ttipiak sarna jenero bati, zeñek aurpegia itzusten baitu .
FamInst
802.
Sarna gaistoz beterik balegoz alango mutillen eskubak.
Mg CO 69.
Kendu zeuntsan sarna ats guztia.
Añ
LoraS
73.
Zeinbat lepra edo ezkabi, zeinbat sarna, zeinbat materija atsitu [...] ez dakuszuz [...] zeure bijotzian?
fB Ic II 234.
Naamaren sarna edo lepria <sarra edo lepuia>.
JJMg Mayatz 55.
Bere zorro ustelarentzat deus ez du ez sarniorik.
Prot 69.
Zauri zarrentzat, tiñarentzat eta mueta gaiztoko sarnarentzat.
It Dial 78.
Sarnia ta ezkabija ez dira ar mueta batzuk baño.
Ur Dial 36 (It atz, Dv zaragar, Ip hazteri).
Dirudi [giza-arraziak] alan Job bat zar ta aguratua, / irurogei gizaldiz sarnaz estaldua.
AB AmaE 349.
Bertatik geratu zan garbi garbi sarnatia bere sarnatik.
Itz Berb I 53 (en realidad, el pasaje del Evangelio (Mt 8) habla de un leproso).
[Enborraren] gañetik igarotzen dira etxeko kristau eta abereak erri askotan, atzik edo sarnarik izan ez dezaten.
JMB LEItz
103.
Oraindik or du sarna aurpegian etsai.
Or Eus 285.
Azkurea asiko zaio, ondoren illea joaten, ta gero sarna.
Ostolaiz 33.
"(?), costra de la piel después de una enfermedad"
A.